Levde 1875-1954.

Författare.

Födelseort Stockholm. 

Adress i Uppsala Villa Lyckan, kvarteret Kemikum.

Marika växte upp i en högreståndsmiljö i Uppsala som dotter till Pauline Ciechanowiecka och Wilhelm Stiernstedt. Modern dog när Marika var ett år och fadern gifte om sig med Paulines yngre syster. Marika undervisades i hemmet där man talade franska och svenska. När hon var 13 år sändes hon till en katolsk klosterskola utanför Paris där hon stannade i två år. När hon var i sjuttonårsåldern flyttade familjen till Stockholm och där bodde hon sedan större delen av sitt vuxna liv.

Hon debuterade litterärt redan som nittonåring. Genombrottet kom 1907 med romanen Det röda inslaget. Hon var mycket produktiv och skrev under sitt liv ett tjugotal romaner, noveller, reportage och dramer. Bland hennes verk kan nämnas Vägarne (1909-1912), Fröken Liwin (1925), Ulla-Bella (1922), som har kallats Sveriges första flickbok och det självbiografiska verket Kring ett äktenskap (1955). I det sistnämnda skildrar hon äktenskapet med Ludvig Nordström som varade i närmare 30 år, 1909-1938. (Tidigare hade hon varit gift med Carl Cederström med vilken hon fick dottern Lena.)

Under andra världskriget skrev hon de två starkt antinazistiska böckerna Attentat i Paris (1942) och Indiansommar (1944). Hon var medlem i det antinazistiska nätverket Tisdagsklubben startat av Amelie Posse.

Marika hade många förtroendeuppdrag. Hon ingick i styrelsen för Rädda Barnen, var ordförande i Sveriges författarförening 1931-1936 samt 1940-1943. Från och med 1918 var hon ledamot av Samfundet De Nio och sekreterare från 1936 fram till sin död.

Hon var tillsammans med Hjalmar Branting en av de första som uppmärksammade det armeniska folkmordet, som hon skriver om i boken ”Armeniernas fruktansvärda läge” (1917).

Marika var en socialist från aristokratisk miljö. Fadern var friherre. 

Mest uppskattade böcker numera är ”Fröken Liwin” som beskriver motsättningarna mellan mor och dotter och det ensamma åldrandets problem, ungdomsboken ”Ulla Bella” samt memoarvolymerna ”Mitt och de mina” och ”Adjö min gröna ungdom”(1930).

Wikipedia

Artikel Lisbeth Larsson.