Stina Aronson

Foto pressens bild

Levde 1892–1956

Födelsenamn Anderson. Stina föddes utom äktenskapet. En månad gammal sattes hon i fosterhem hos en slaktarfamilj där hon vistades ett antal år tills hennes fosterfar begick ett mord och hon åter placerades hos sin biologiska mor.  Mor Maria och systern Lisa bodde trångt och eländigt i Petterslund, men efter något år fick de en bättre bostad på Svartbäcksgatan 8.

Adresser: Haraldsgatan i Petterslund och senare Svartbäcksgatan 8  och Vaksalagatan 53 (bild).

Trots fattiga uppväxtförhållanden fick Stina möjlighet att utbilda sig. En student som modern städade åt såg till att både Stina och hennes syster fick läsa på Lundellska skolan i Uppsala. Hon var verksam som författare åren 1921-1952. Hon publicerade böcker under pseudonymerna Sara Sand och Mimmi Palm, men främst i eget namn. Hon var gift med överläkaren vid Norrbottens tuberkulossjukhus Anders Aronson. Bland Stinas romaner märks Feberboken, en delvis självbiografisk roman, om författarens förhållande med författaren Artur Lundkvist. Den boken räknas till hennes modernistiska produktion. Frågor om modernitet och genus finns närvarande i hela Aronsons författarskap. Efter makens död 1936 flyttade hon till Uppsala. Först bodde hon på Dragarbrunnsgatan och sedan i en modern lägenhet på Odensgatan. Det var i Uppsala som hon skapade de litterära verken om Norrbotten, för vilka hon är mest känd. Hennes genombrott kom 1946 med boken Hitom himlen från byn i Tornedalen. Hon har även skrivit om olika Uppsalamiljöer, exempelvis Petterslund.

Stina var ledamot i Samfundet De Nio från 1949. 2002 stiftade Samfundet ett pris till hennes minne. ”Stina Aronsonpriset”.

SKBL

Skbl.se artikel Caroline Graeske

Sv.m. wikipedia.org