Levde 1975 -2002
Kurdisk invandrare, politiskt aktiv socionomstudent
Hon föddes den 2 april 1975 i Elbistan i den kurdiska delen av Turkiet och kom som sjuåring till Sverige med sin mor och sina syskon. Fadern Rahmi Sahindal hade migrerat till Sverige redan 1981. Hon växte upp i Nyby (adress okänd) i Uppsala och gick i Gränbyskolan. Hon tilläts då inte att leka med svenska kamrater eller delta i aktiviteter utanför skolan. Situationen blev med tiden alltmer ohållbar och eskalerade 1996 då hon träffat en svensk pojkvän som hon ville gifta sig med. Hennes far och bro dömdes två år senare för misshandel och olaga hot.
Hon flyttade därför till Östersund för att utbilda sig till socionom och var under studietiden aktiv i Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU och hade där ansvar för jämställdhetsfrågor. Hon engagerade sig mot hedersrelaterat våld och höll föreläsningar i ämnet över hela landet. Hon talade också i riksdagen om detta ämne i november 2001.
Två månader efter sitt tal i riksdagen besökte hon i hemlighet sin syster i Uppsala inför en planerad resa till Kenya, där hon skulle göra ett halvårs praktik. Fadern hade dock fått reda på att hon var där på besök och hon blev ihjälskjuten av sin far i trappuppgången utanför systerns lägenhet. Fadern dömdes till livstids fängelse för mordet. Sabine Fahindal begravdes i Uppsala domkyrka den 4 februari 2002 och ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. Den 21 januari varje år läggs en krans med hennes favoritblommor, vita nejlikor, ner på graven vid en ceremoni med många deltagare.
Den 4 juni 2013 invigdes ett minnesmärke skapat av konstnären Hanna Beling i hörnet intill korsningen Östra Ågatan- Bangårdsgatan i Uppsala. Konstnärens avsikt har här varit att gestalta hennes gärning som en förespråkare för den fria viljan och flickors rätt att välja sitt eget liv.
Källor:
Wikipedia om Fadime Sahindal
SKBL
Svenska kyrkogårdar
Related Images:
Levde 1903–1989
Professor i kulturgeografi
Gerd Margareta Enequist föddes och växte upp i Luleå. Fadern var lanträntmästare och det var naturligt hon skulle studera vidare. Studentexamen och sedan folkskollärarexamen i Göteborg. Arbetade som lärare i Norrbotten en kort tid, flyttade till Uppsala och tog magisterexamen 1929 i Nordiska språk, Historia och Litteraturhistoria vid universitetet.
Hon kompletterade med geografi, kom in på ett intressant ämne, och 1937 disputerade hon med Nedre Luledalens byar. En kulturgeografisk studie. Det var en bred skildring av en norrbottensbygd av befolkning, bebyggelse och näringsliv. 1949 tillträdde hon den nyinrättade professorstjänsten i Geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi. I dagligt tal Kulturgeografi. Gerd Enequist blev 1949 pionjär som den första kvinnliga professorn vid Uppsala universitet.
Under hennes nitton år som professors växte ämnet och ett 20-tal doktorander disputerade i kulturgeografi. Under efterkrigstiden utvecklades den offentliga planeringen i Sverige och en del av hennes doktorander kom att styra och påverka planeringen. Sex doktorander blev professorer vid andra universitet i Norden.
I sin forskning återkom Enequist till bebyggelsegeografiska frågor och till kartan som kommunikationsmedel. Fältstudier fick betydelse för att belysa människors möda och aktivitet i landskapet.
Hon var aktiv för det samhällsvetenskapliga forskningsrådet tillkomst och som expert anlitades hon i statliga utredningar.
Kvinnofrågorna var viktiga och Enequist var under 1940- och 1950-talen flitig debattör i striden om att öppna prästämbetet för kvinnor. En tid var hon även ledamot av kyrkofullmäktige i Uppsala. Dessutom var hon starkt engagerad i stadsmiljöföreningen Vårda Uppsala.
Sin bostad hade hon 1940 i Villa Viola i Fjärdingen. Längsta tiden bodde hon på Döbelnsgatan 30 F, och flyttade sedan åter till Luthagen. Tjänsten som professor upprätthöll hon fram till sin pensionering 1968.
1982 blev hon hedersdoktor vid Umeå universitet.
Gerd Enequist avled 1989 i Uppsala.
Wikipedia
SKBL
Related Images:
