Levde 1928–2010.
Klädskapare. Vanja bodde från 1952 i Uppsala, under lång tid på Linnégatan 18 B. Hon hade ateljé och butik i Uppsala på S:t Eriks gränd 4 och i Stockholm i Gamla stan.
Vanja växte upp i Hallsberg. Hon stickade sina dockkläder från tidig ålder och ritade vackra damer i stiliga kläder i skolböckerna och påstod att hon skulle öppna modehus när hon blev stor.
Hon var också verksam som dekoratör, scenograf och kostymtecknare vid teatern. Hennes debut som klädskapare skedde med utställningen ”Levande historia” på Historiska museet i Stockholm 1967. Det blev en sensation. Hennes signum kom att bli snörbroderier och harlekinrutor. Vanja ansåg att kläder kan ha en nästan magisk betydelse, genom att de ger uttryck för bärarens personlighet och karaktär.
När Uppsala domkyrka skulle renoveras på 1970-talet fick Vanja i uppdrag att utsmycka Sturekoret. Hon skapade en 50 kvadratmeter stor vävnad som det tog tre år att framställa. I en rad visningar på Livrustkammaren tolkade hon deras utställningar av kungliga personers autentiska kläder.
Under somrarna på Österbybruks sadelmakarlänga inspirerades hon av vallonbrukens historia och bruksarbetarnas kläder och skapade sadelmakarrockar, smedsskjortor och bomullsförkläden. Hennes kläder har ställts ut på Upplandsmuseet och vid ett flertal tillfällen i Österbybruk. Nu pågår ett arbete med att få tillstånd en permanent utställning i Österbybruk med hennes kläder.